En snabbresumé av mitt liv.....
(skriven i slutet av år 2008)

Jag, som är Salzas matte, heter Barbro och fyller precis i dagarna 60 år. 

Är född värmländska, men flyttade i 20-årsåldern till Göteborg/ Alingsås, och blev kvar där tills för 5 år sedan, då jag flyttade 70 mil norröver, till Timrå. 

De sista 15 åren innan jag blev norrlänning (fast det kan man inte bli, man måste nog vara född till det ), arbetade jag inom ett statligt verk som systemadministratör och dataansvarig, men sedan min flytt hit upp har jag inte förvärvsarbetat.

I hela mitt vuxna liv har jag haft hundar, köpte min första egna hund när jag var 18 år gammal. Oftast har jag haft flera hundar samtidigt, och jag kan inte tänka mig ett liv utan hundar.

Den första rasen jag fastnade för var boxer, och under ett antal år i min ungdom födde jag också upp några kullar av den rasen.

Så småningom förändrades mitt liv och förutsättningarna för min hundhållning, och jag övergav boxerrasen till förmån för en något mindre ras.

Det blev då engelsk cockerspaniel som jag fastnade för, vilket i och för sig var en ungdomsdröm som i och med det gick i uppfyllelse.      

Jag upptäckte att en cocker har precis allt det som jag uppskattar och vill ha hos en hund, och jag blev rasen trogen i 25 år. Under dessa år tränade och tävlade jag mycket med mina hundar, och det var oerhört givande på alla de sätt.  

För 5 år sedan flyttade jag som sagt norrut till Timrå, och blev då sambo med Kurt och hans rottweiler Pecca. 

Jag hade då två cockrar med mig, men dom började då bli till åren, och nu har de båda två fått sluta sina dagar. Mer att läsa om några av mina tidigare hundar finns under  Änglahundar.

När det blev aktuellt att skaffa en ny hund så hade jag svårt att överge cockern, men Kurt hade då två rottisar, och jag insåg ju att det var olämpligt med en såpass liten hund som en cocker. 

Även om rottisar oftast är snälla och vänliga, är de lite för kraftfulla lekkompisar till en cocker... 

Men en spaniel med ett typiskt "spanieltemperament" passar mig väldigt bra, så till slut bestämde jag mig för en engelsk springerspaniel istället.... lite större och lite robustare än en cocker... men med förhoppningsvis ett liknande temperament.

Och nu är det 2½ år sedan Salza kom till oss, och hon har mer än väl motsvarat alla mina förväntningar och förhoppningar.

Trots sin ringa ålder är hon redan högt meriterad, och vi har inga som helst planer på att stanna upp nu. Nästa år planerar vi att tävla i både elitlydnad och i lägre klass spår... och ev. även lite annat som ännu bara är lösa planer. Allt om Salza finns naturligtvis att läsa på hennes egen sida.

Både Kurt och jag ägnar all vår ledig tid åt våra... och andras... hundar. Förutom att vi tränar och tävlar med egna hundar så håller vi även kurser för andra hundägare. Och vi ger också individuell träning för hundägare som anser sig ha speciella problem med sin hund. 

Så man kan lugnt säga att hela vår tillvaro är fylld av hundar. Vår egen flock består numera av rottisen Pecca som är 9½ år, springertiken Salza som är 2½ år och så tonårskillen Ibsen som är en riesenschnauzer, och endast 18 månader gammal. Pecca o Ibsen har också en egen hemsida.

Och redan på mitten av 70-talet utbildade jag mig till instruktör inom Svenska Brukshundklubben, och har alltsedan dess varit den verksamheten trogen. 

Jag har haft otaliga kurser under årens lopp, och jobbat med allt ifrån valpar till tävlingsekipage. Många helger har dessutom ägnats åt vidareutbildning för mig själv på diverse kurser, seminarier och föreläsningar. 

När det gäller det här med hundar så blir man aldrig fullärd....

Både min och Kurts filosofi är, att vi är skyldiga våra hundar att ge dem ett meningsfyllt liv. Inte nödvändigtvis med prov och tävlingar, men helt nödvändigt med olika aktiviteter där hunden får använda sina sinnen på ett naturligt sätt.

En hund som lever ett bra och stimulerande liv, blir en harmonisk hund som ger sin familj mycket glädje under de korta år vi får ha den hos oss.  

Ett liv utan hund skulle för mig vara ett mycket torftigt liv.... 

                                    ****************

På 2-årsdagen av min flytt norröver... gifte vi oss  >>>>>>

                                      **********************

Och funderar Du över vart namnet TEDSAMS kommer ifrån, så är det förstås en sammanslagning av TEDdy och SAMSon. Mina två sista cockrar får på det viset leva vidare hos oss.....