Så himla trött jag blir.......
på alla dessa förståsigpåare som ständigt förordar att man skall slänga sin hund på rygg, och i värsta fall också ta ett tag runt hundens strupe, för att få hunden att underkasta sig (?) eller helt enkelt för att visa vem som bestämmer.  

Ja men, säger då vän av ordning.... så gör ju tiken när hon fostrar sina valpar! (för det har hon/han minsann hört av såååå många hundkunniga människor).

Och då kan jag ju bara svara att.... Neeej, det gör hon inte alls det....!

Det finns ingen tik som tar till sådana drastiska metoder för att fostra sina valpar. Oftast räcker det med att tiken bara spänner upp sig och ev. morrar lite, så reagerar valpen med underkastelse. Är det en framåt valp så kanske det inte hjälper, då är tikens nästa steg antagligen bara att låta lite extra hotfull och göra några antydningar till att visa tänderna, och det brukar få valpen att förstå.  Men en sjujävlig valp som inte reagerar på det heller, får säkert då finna sig i att morsan tar ett rejält tag över nacken, samtidigt som hon låter förbannad och i värsta fall också ruskar lite på valpen. Säg mig den valp som då inte ger sig.... och då kanske den till och med kastar sig på rygg för att visa underkastelse inför sin uppretade mor. Och om det då är en "jobbig" valp som ofta tänjer på gränserna kanske tiken passar på att ta ett löst tag runt strupen på valpen för ett ge lite extra eftertryck åt sin åthutning, men det har i så fall föregåtts av ett antal andra aktiviteter som valpen uppkäftigt struntat i. 

Beteendet med att ligga på rygg och blotta strupen kommer ju annars bara fram när t.ex. två hundar gruffar med varandra, och den ena får övertaget över den andra. Då kan man se hur den besegrade hunden lägger sig på rygg (hundar "slänger" inte ner varandra på rygg!) och blottar strupen "ok då, jag ger mig, du är störst och bäst" och den dominanta hunden nästan lägger sig över den andra och tar ett tag runt strupen på den liggande hunden... och det i akt och mening att säga "jag är störst o starkast och jag vann över dig, rör du dig nu så biter jag ihjäl dig".

Och så ser man det förstås när hundar leker, framför allt när valpar leker med varandra, men det förekommer också när vuxna hundar röjer runt med varandra. Men då är det en lek, men testar och man prövar varandra.....  jämför gärna med pojkar som slåss på låtsas och som brottas och står i....  det är ett sätt att testa sin styrka och se hur motståndaren reagerar.  

Men att ta till det här för att fostra sin hund är helt förkastligt. Vi människor kan ofta "prata" med våra hundar tack vare att både de och vi lär oss varandras kroppsspråk och olika signaler, men att ens ett litet ögonblick tro att vi därför kan agera som en tvättäkta hund i vissa situationer, det är ju nästintill enfaldigt. Varför i all världens dar skulle min hund helt plötsligt tro att jag är en hund, när jag alltid annars beter mig som en människa???? Den som i desperation tar till såna här metoder har misslyckats med sin uppfostran av hunden. Och inte blir förhållandet hund/människa då bättre av att ta till metoder som gör hunden osäker och kanske lite rädd för sin förare.

Att slänga en hund på rygg och sedan ta ett tag över strupen på hunden (eller i allra värsta fall bita över strupen) resulterar ju nästan alltid bara i en kamp. Hunden grips nästan av panik och vill till varje pris upp därifrån, och har den aldrig förr försökt bita sin husse/matte så kan det mycket väl bli första gången nu. Och detta enbart för att hunden inte förstår och hänger med..... det här ger helt felaktiga signaler till hunden. Han vet ju sedan länge att husse/matte inte är någon hund....  och risken för att hunden nu istället blir rädd och tappar förtroende för sin ägare är mycket stor. Men kanske ger den ändå upp och visar underkastelse ganska så snabbt, ligger som förstenad med svansen tätt tryckt in över magen och ser dödsförskräckt ut. Är det det man vill uppnå???  Att hunden känner rädsla och nästintill dödsångest????

Om ni bara visste hur många av dem som ringer och vill ha hjälp med sin "problemhund" som stolt berättar att "jag har minsann slängt min hund på rygg och tagit tag om strupen och klämt till ordentligt" men inte hjälpte det inte.... hunden blev ju bara värre. Och tänk att i mina ögon reagerar den hunden väldigt normalt......  det är klart att den tappar koncepterna och till varje pris försvarar sig när husse/matte i hundens ögon helt plötsligt gripits av vansinne och anfaller.

Nej, vi har så många andra till buds stående medel för att tala om för våra hundar vad vi ogillar och gillar, så den som behöver ta till såna här fasoner skall nog tänka över sitt hundägande en gång till. Förlorad tillit är svårt att återfå.....

Och bara för att förekomma alla er som tror att jag nu pratar om någon speciellt "lätthanterlig" ras (finns det såna??), så vill jag noga påpeka att enligt mitt förmenande finns det ingen hund.... oavsett ras..... som har gjort sig förtjänt av en sådan behandling!